Jag gick med Focus i skogen idag och tänkte på hur mycket jag älskar att vara ute i naturen. När jag går där funderarar jag även på att en annan kvinna i min ålder har gått på samma plats som jag, fast i en annan miljö och i en annan tidsepok. Vad fick hon uppleva? Hur luktade det, smakade det eller hur såg det ut just då? Vi kan se spillror av historia i naturen och jag upplever att naturen försöker kapsla in den efterhand. Den lägger mossa över stenar och träd som ett försök att bevara vår historia medan vi lever vår egen historia "här och nu". Tyvärr har vi en tendens att gräva upp vår historia och bara kasta bort den. Allt för att vår historia "här och nu" ska få ännu mer plats. Ja det var mina funderingar idag efter min skogspromenad med mitt svarta hjärta <3

kram