Jag gick med Focus i skogen idag och tänkte på hur mycket jag älskar att vara ute i naturen. När jag går där funderarar jag även på att en annan kvinna i min ålder har gått på samma plats som jag, fast i en annan miljö och i en annan tidsepok. Vad fick hon uppleva? Hur luktade det, smakade det eller hur såg det ut just då? Vi kan se spillror av historia i naturen och jag upplever att naturen försöker kapsla in den efterhand. Den lägger mossa över stenar och träd som ett försök att bevara vår historia medan vi lever vår egen historia "här och nu". Tyvärr har vi en tendens att gräva upp vår historia och bara kasta bort den. Allt för att vår historia "här och nu" ska få ännu mer plats. Ja det var mina funderingar idag efter min skogspromenad med mitt svarta hjärta <3

kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Om ni undrar vart jag tagit vägen så är jag här, still fighting och still soooo exhausted, men vad fan, JAG LEVER!   Är sjukskriven just nu för utmattning, sömnstörning och värre smärta. Hjärnan har är så grymt trött att jag inte klarar av att fo...

Redan december och ett nytt år hägrar. Ett nytt år med nya förväntningar, möjligheter och hopp. Det är tur man inte vet vad livet har i beredskap åt en för då hade man dukat under direkt. Det finns nog en anledning till att vi inte kan se in i framti...

Såg att det var längesedan jag var inne och skrev. Det är bara så tråkigt att uppdatera när egentligen inget har blivit bättre. Jo, förresten, min sambo slutade att knapra på sina piller till slut. Även om jag misstänker att han periodvis äter ändå. ...

Orokänslorna som ökar, hjärnan som inte kan koppla av, ljudkänsligheten, full koll på detaljer och förändringar, orkeslös, koncentrationssvårigheter, osv... Nu är jag nära den berömda väggen, men samtidigt kan jag inte gå in i den utan måste ha full ...

Jag saknar mig själv!   Det känns som om jag håller andan, för om jag bara håller andan så kanske jag klarar av att jobba, studera och vara en okej sambo. Jag vågar inte ta ett alltför djupt andetag för då är jag rädd för vad som kan hända och sa...