Äntligen fanns det ork till att köra upp till stenbrottet med Focus efter jobbet. Jag tror till och med att Focus blev lite chockad när han märkte var vi var någonstans ;)

Kroppen har sagt ifrån och har inte alls tyckt som jag på senaste tiden och jag är inte bättre än, men idag fanns det lite mer ork trots att det skriker i nästan varje muskel på kroppen. Vi passade på att gå den lite längre rundan i skogen. Det är så skönt att få gå själv där med sin hund. Ingen man behöver prata med och när jag pratar med hunden så blir det liksom ingen större utläggning från varken honom eller mig. Jag har ju ett enormt behov av att få vara själv och det handlar ju inte om att jag är folkskygg, utan det känns bara som att det är fullt i mitt huvud och då behöver jag distans till allt runt omkring mig. Inga störande ljud, ljus eller intryck utan bara lugn och ro där det inte finns några krav på mig eller från mig :)

Lite bilder från min mobil blir det idag.

Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Om ni undrar vart jag tagit vägen så är jag här, still fighting och still soooo exhausted, men vad fan, JAG LEVER!   Är sjukskriven just nu för utmattning, sömnstörning och värre smärta. Hjärnan har är så grymt trött att jag inte klarar av att fo...

Redan december och ett nytt år hägrar. Ett nytt år med nya förväntningar, möjligheter och hopp. Det är tur man inte vet vad livet har i beredskap åt en för då hade man dukat under direkt. Det finns nog en anledning till att vi inte kan se in i framti...

Såg att det var längesedan jag var inne och skrev. Det är bara så tråkigt att uppdatera när egentligen inget har blivit bättre. Jo, förresten, min sambo slutade att knapra på sina piller till slut. Även om jag misstänker att han periodvis äter ändå. ...

Orokänslorna som ökar, hjärnan som inte kan koppla av, ljudkänsligheten, full koll på detaljer och förändringar, orkeslös, koncentrationssvårigheter, osv... Nu är jag nära den berömda väggen, men samtidigt kan jag inte gå in i den utan måste ha full ...

Jag saknar mig själv!   Det känns som om jag håller andan, för om jag bara håller andan så kanske jag klarar av att jobba, studera och vara en okej sambo. Jag vågar inte ta ett alltför djupt andetag för då är jag rädd för vad som kan hända och sa...